Passion för matte

Svenska elevers prestationer i matematik är inte smickrande i ett ­globalt perspektiv. Men vid Stockholms stads skolor tas nya, framgångs­rika grepp för att förbättra matematikundervisningen.

Attila Szabo kom till Sverige som ungerskt basketproffs 1987. I dag är han en av Sveriges bästa matematiklärare och arbetar med utveckling av ämnet för gymnasiet på utbildnings­förvaltningen i Stockholm.

Under sina tio år som matematiklärare på S:t Eriks gymnasium, har Attila Szabo undervisat alla slags gymnasieelever; elever med estetisk och hantverksinriktning likaväl som elever från naturvetenskapliga program och elever med särskild fallenhet för vissa ämnen.

Nya problem varje lektion
– Den största glädjen har varit när måttligt intresserade elever väljer att läsa universitetskurser i matematik, och att de presterar bra även på den nivån. Lika glädjande var det att träffa en elev som tidigare läst musikinriktning på gymnasiet, men nu valt att stu­dera matematik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Attila Szabo bygger inte sin undervisning på matematikböcker. I stället tar han inför varje lektion fram nya problem av varierande svårighetsgrad som eleverna får lösa tillsammans genom att diskutera med varandra.

– Människan är funtad så att vi helst vill lära oss saker i grupp.
Något av det svåraste för Attila är att låta bli att hjälpa eleverna medan de arbetar med problemen.
– Eleverna måste få känna glädjen av att själva ha kommit fram till lösningen.

Gemensam tid är dyrbar
Han är tveksam till att det förekommer så mycket tyst räkning ur böcker på svenska skolor.
– Personligen tycker jag att vår gemensamma tid är för dyrbar för att användas till tyst räkning ur boken och facitkontroll.

I stället går Attila och eleverna gemensamt igenom problemen och lösningarna.
– Elevernas frågor kommer då de har intresse och motivation. Då kan inlärning ske. Inlärning är en ansträngning som jag försöker belöna och därför tar jag deras frågor på allvar.

Problemställningarna Attila väljer har varierande svårighetsgrad. Alla i klassen ska hitta en utmaning – även de duktigare eleverna. Bristen på facit gör att ingen på förhand vet hur svåra uppgifterna är.

Elever lär elever
– De duktigare eleverna förklarar för de övriga och fördjupar på så sätt sina kunskaper ännu mer. För att kunna förklara något för någon annan måste du själv verkligen ha förstått. Språket är viktigt. Därför pratar vi väldigt mycket matematik. Precis som språket är nyckeln vid all inlärning, är de mate­matiska termerna nyckeln till ämnet matematik. Kan man inte dem, är det svårt att komma vidare.

Attila Szabo ger helst inga läxor till gymnasieelever.
– Har intresset väckts så infinner sig självmant lusten att räkna.